Mina föräldrar

Jag vet inte om det är något som slagit mig nu, hur fort ett år faktiskt går. Gjorde en liten lista med milstolpar innan nästa sommar och när man ser den, ja då inser man VERKLIGEN hur fort detta året troligen kommer att gå. Det är inte så långt till höstlovet, två månader, verkligen ingenting. Tänk bara hur fort denna sommaren har gått. Därefter jullov osv osv. Men i vilket fall så har jag de senaste dagarna blivit väldigt sentimental och uppskattar allt så mycket mer. Är sjukt taggad på skolan, ska börja träna gymnastik igen efter en sommar med uppehåll och allt känns så jäkla bra. Och i dessa stunder uppskattar jag allt mina föräldrar gör för mig. Att de ständigt skjutsar mig in till kompisar i Kalmar, till träningar, gymmet, pappa som alltid köper godis när jag ber det, stöttar mig och alltid berättar hur stolta de är över mig oavsett vad. Jag har haft tur. Och nu när jag om ett år ska åka till USA och vara ifrån dem tio månader, så stöttar de mig i allt, hjälper mig och det är de som gjort det möjligt för mig att ens kunna tänka tanke att åka och det kommer jag att vara evigt tacksam för. 
 
Lite chessy inlägg men så får det bli när man har världens bästa föräldrar!
 
 

Föreläsning

Återigen annan fråga jag fick igår på intervjun som var en av de roligare. Hon undrade vad jag hade berättat om jag under 15 minuter skulle ha en föreläsning om Sverige inför t ex min klass. Det är inget jag direkt tänkt på men det första som kom upp var självklart midsommar och att vi firar vår jul på julafton, men förutom våra traditioner så hade det varit viktigt för mig att få berätta om svensk politik. Ja haha halvt nördigt men jag tycker det är så roligt och intressant! Att få berätta om att vi inte betalar sjukförsäkring eller skolmat, att vi har ett parti vars huvudfråga är att främja kvinnors ställning i landet och jämnställdheten. Där är det inte helt ovanligt att män uttalar sig öppet om att kvinnan ska vara i hemmet och har en lägre ställning och att då ha möjlighet att säga att hade någon uttalat sig så här i Sverige hade den personen mest sannolikt blivit dumförklarad. Iallafall i de umgängeskretsar jag har. 
 
För det är som Stina sa. Jag kommer vara den första svensk många kommer att träffa och det jag väljer att berätta om Sverige kommer vara deras bild av vårt land.
 
Ett inlägg om Sverige så vad är inte en mer passande bild än en från midsommar 
 

Bo med en annan utbytesstudent

En av frågorna jag fick igår under intervjun var hur jag såg på att bo tillsammans med en annan utbytesstudent under mitt år. Den frågan har verkligen fastnat och jag funderar mycket på den. Helst skulle jag inte vilja det för är rädd att det ska bli nån form av jämförelse om betyg i skolan, eller hur mycket man är hemma med familjen eller om man är mest med kompisar. Det finns absolut fördelar också. Att bo med någon som är i exakt samma situation att ta stöd av är ju skitbra men här kommer min själviska sida fram. Jag vill att mitt utbytesår ska vara mitt och inte behöva dela min värdfamilj det året med någon annan. Kanske är lite hemskt och säga men det är så jag känner. 
 
Får hoppas mitt resonomang kom fram som jag ville och att jag slipper men som alltid när man tänker på hur saker o ting ska bli, jag får göra det bästa av situationen. Haha den meningen sägs hela tiden bland utbytesstudenter..