Bara ett samtal bort

Något jag kommer sakna när jag är iväg är närheten till mina vänner. Som idag, jag gjorde absolut ingenting, låg i trädgården och solade, lyssnade på mina favoritlåtar av One Direction och nöjt i allmänhet av sommarlov. Men helt plötsligt var det som att allt kom över mig och att jag för första gången verkligen insåg att jag kommer faktiskt åka. Snart dessutom, väldigt snart. Givetvis började jag gråta men då är det bara att plocka upp mobilen, ringa Julia, cykla till henne på bara några få minuter och mötas av världens bästa kram som alltid får en att känna sig trygg. Att inte kunna göra det i USA när man är nedstämd känns inte så roligt. Men jag vet att jag kommer klara det och det var absolut ingen ångest över att åka jag kände, utan mest en insikt att jag faktiskt ska vara ifrån min familj och vänner i tio månader med minimal kontakt. Att flytta upp till Stockholm efter den har resan kommer vara lätt som en plätt haha. Då är jag trots allt på hemmaplan.
 
Och hur var planen att jag skulle klara mig utan dig då bästis haha..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: