Min värdfamilj

Fick en fråga om jag kunde skriva om min värdfamilj, hur de är, vår relation etc och självklart kan jag göra det!! Blir så glad när andra kommenterar vad de vill läsa om, mycket lättare att skriva inlägg då. Jag trivs verkligen jättebra i min familj. Vi kommer bra överens och jag känner mig som en del av familjen. Vilket är ömsesidigt till varför jag gör det. Redan från dag ett spenderade jag i princip ingen tid på mitt rum förutom när jag sov. Istället sitter jag vid matbordet och gör läxor, i soffan när jag läser etc. Varför är för att om man sitter instängd i ett rum istället för att vara med familjen är det lätt att de kanske tror att man inte vill vara med dem och hur ska man lära känna dem om man inte pratar och umgås? Hur min värdfamilj får mig att känna mig som en del av familjen är för att de tar med mig på allt som de göra som en familj, de erbjuder sig att köra mig om jag behöver åka någonstans, jag kan äta vad jag vill som finns i kylen etc (faktiskt en viktig del i att känna sig bekväm och som en i familjen, att det känns naturligt att öppna kylen precis som hemma i Sverige haha), och t ex som i söndags körde Kim mig till tre olika gallerior för att hitta en homecoming klänning och när jag inte hittade någon körde hon mig till en annan dagen efter, fullt engagerad i att jag skulle hitta den perfekta klänningen. Eller som i torsdag när vi hade home meet, även fast jag inte var med och tävlade (har inte hopp i alla kategorier som krävs) var hon och Gabriel där. 
 
Vad vi pratar om är verkligen allt möjligt. Det kan vara hur ens dag har varit, minnen, skillnader mellan Sverige och USA, politik osv osv osv. För det mesta äter vi middag tillsammans hemma, det är mest när vi är på språng vi äter snabbmat ute eller liknande. Ibland tar vi alla en cykeltur eller spelar ett spel tillsammans efter, och de flesta kvällarna när mina värdbröder har lagt sig kollar vi ett eller två avsnitt av the Big Bang Theory. Sammanfattningvis så känner jag mig absolut som en i familjen och trivs verkligen jättebra. Att ha två småsyskon är väldigt annorlunda för mig, men det går jättebra och är verkligen roligt. Man tvingas ur den seriösa världen när man får vara med och leka haha. Den här veckan har jag dock inte sett dem så mycket eftersom det varit andra aktiviteter med skolan så har kommit hem när de har lagt sig... Saknar dem när det blir så och då är det ju något som är rätt. Men uppksattar även att få vara för mig själv någon timme då och då och bara kolla på serier vilket också är en fördel för då känner jag mig heller inte ensam när det händer, vilket är lätt hänt för utbytesstudenter.
 
Självklart saknar jag dock min egna familj, våra rutiner, hur vi fungerar och idag är det exakt fyra veckor sedan jag såg dem. Och har jag klarat det så här länge klarar jag det resten av året!
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: